Resebrev 27

Så är vi ensamma igen. Barnen har åkt hem och vi städar båt. Vi tittar bakåt i vanlig ordning.

080802
Vi svajligger i en bukt på ostsidan av Mallorca. Barnen badar hela dagarna och allt fungerar över förväntan. Det enda problemet är att få tag i livsmedel. Dom äter som hästar! Och det är mycket båt i vikarna. Alla har semester så vi behöver inte känna oss ensamma.

Mallorca är trångt så här års. Vi får inte plats i marinor och om det skulle finnas någon plats kostar det mellan 60 och 150 euro per natt. Då ingår el och vatten, oftast också en pool och trådlöst wlan visserligen, men i alla fall. Men det är fantastiskt fint att lägga ankare på 3 meters djup i en bukt, sätta jollen i sjön och puttra in mot en fin sandstrand.

Förra gången barnbarnen var med på vår långsegling, Västindien 2002, lärde sig åtminstone ett barnbarn att simma, nämligen Lukas. Den här resan har två barnbarn lärt sig och lämnar numera flythjälpen ombord när de åker till stranden. 30 grader i vatten och luft bidrar naturligtvis till framstegen.

Så ytterligare en glad nyhet: Gunilla har övergått från att vara semesterfirare till att vara pensionär. 1/8 inträdde det tillståndet och då knäckte vi champagnen som Bengt och Ritva på Miss Blue skänkte oss efter sjösättningen.

En obligatorisk sida av ett sådant här liv är dock reparationer. Det uppstår små och stora fel hela tiden i det här klimatet. Elsystemet är hårt ansatt av kylskåp och datorer och just för tillfället av läsande barn på kvällarna. Det som klarar Gunilla och mitt behov i 2 dygn räcker nu med 7 personer ombord i ett dygn. Vi har dessutom inte haft landström på mer än en vecka, så batterierna har inte fått riktig djupladdning på ett tag. Det blir några timmar motor på tomgång varje dag. Då kommer omedelbart frågan ”Får vi se film?” från barnen. Dom har lärt sig att DVD-n och TV-n drar mycket, men att det inte gör något under laddningsperioder. Så här visas StarWars var och varannan dag.
Så ett värre problem som alla upplever när de har besökare ombord: toalettstopp! Det är nästan obligatoriskt. Så det blir att ta vattenslang, köra vatten baklänges för att få bort stoppet och sen snabbt simma iväg. Men, peppar-peppar, något kvalificerat stopp eller fel på mekaniken har vi inte fått ännu.

VHF kanal 16 är den internationella anrops- och nödkanalen runt hela världen. Vi har dock upplevt människor som tror att det är deras privata walkie-talkie. Framför allt på nätterna är det ett liv utan like. Sexuella inviter, snuskigheter och musikspelande. Jag har upplevt det någon enstaka gång i Östersjön, men här är det obligatorisk underhållning nattetid. Det är som om ensamma nattvakter på bryggorna underhåller varandra med otidigheter.

Däremot har vi god kontakt med andra långseglare samt svenska stationer på HF-frekvens 14325 kHz i vanlig ordning. I går hörde jag att Corona AQ låg i Vlieland där jag var med Arctic Fox i fjol. Och att Pekka har samma envisa SW i nosen ner längs engelska kanalen precis som jag hade i fjol.

Vi klagar dock inte. Vi har inte någon större anledning till det. Vi har det oförskämt bra! Den enda hållpunkt vi har för närvarande är att barnen ska vara på Palma flygplats torsdag eftermiddag. Sen har vi inga fasta planer annat än tvätt av alla sängkläder och handdukar samt komplettering av förråd.
Vi tänker oss att luffa längs nordsidan av Mallorca för att så småningom ta oss över till Menorca, Corsica och Sardinien.

Så saxar jag från Jonas’ (sonens) blog:

080806
Vi gick i fm från Las Illetas, tillbaka till Club Nàutic S'Arenal (eller som det heter på klassisk spanska, Club Nautico El Arenal) där vi i morgon lunch mönstrar av.
Dagen har bestått av poolbad, packning, inhandling av billigt godis till alla (mitt eget godis var mest flytande), och lite mer poolbad. Vi har ikväll ätit halvdant på restaurang. Sen druckit irish i baren vid poolen, serverad av en kvinna som skulle kunna vara så vacker och verkligen förgylla stället, men hon går bara och är grinigt otrevlig.
Suttit i båten och grejat med bilder. Sorterat dem dagvis och sen lagt över på min lösa hd, och bränt två dvd för att vara säker på att få med allt hem. Pappa har suttit i sittbrunn och dragit rektorsanekdoter för fascinerade sonsöner.
Mamma har läst lite Aesophos Fabler för de små.
Väldigt varmt i båten.
Nu vid 2 på natten har det sjunkit till att snart bara vara 30 grader. Trots full kräm med landström in i båten är det 15 grader i kylen - den är inte riktigt gjord för att ha så varmt runt sig.
Barnen har svårt att sova i värmen.
Först fick Io komma upp och ligga på dynor på däck under stjärnorna, sen kom Love gående och fick även han ligga ute.
Men jag fick in dem igen efter någon timme, då de jätteduktigt kröp in och lade sig i sina kojer. Det var nästan så de fått lite gåshud ute i den kalla 28-gradiga nattluften.

Vi har haft en helt suverän semester. Det går inte att sammanfatta på något annat sätt.
Inga måsten, inga krav på att se och göra saker.
Vi har bara tagit en dag i taget och gjort det vi känt för. Vilket - kanske pga fördelningen 4 barn och 3 vuxna - inneburit bad bad bad och lite mer bad. Och glass. Och läsk. Och någon enstaka pokéboll. För att inte tala om 357 partier ”Finns i sjön”. Och några Star Wars filmer, när vi gått för motor eller bara batterierna behövt laddas.
De små barnen har, ivrigt påhejade av sina storebröder, knäckt koden och lärt sig simma här.
Igår kväll vågade de - och vi - till och med bada på djupt vatten från båten. Och i poolen idag har de varit totalt tvärgalna. Hoppat, gjort volter, simmat under vattnet, dykt - allt. Med jämna energifyllningspauser med glass och läsk. Dags att sova några timmar.

I morgon väntar poolbad för barnen, medan jag ser till att det sista packas. Taxin hämtar oss 12:30. Eller taxina. De har en gyllene regel här som säger att även om du kör en 20-sätes taxibuss, så får du inte ha fler än 4 passagerare. Och det spelar ingen roll hur små passagerare 4 och 5 är. Väldigt bra för business onekligen.

Over and out.

Länk till Jonas blog finns här

Kapten