Resebrev 33
Stintino, NW Sardinien, 080914
Färden hit blev en stillsam resa, motor och autopilot 39 Nm, längs en mycket dramatisk kuststräcka. Den avslutades med en trixig passage mellan ett par öar där djupet bitvis bara är 3m. Då är man noga med att hålla sig på enslinjen!
Ovädret som går över oss har vi varit förberedda på i nästan en vecka. Temperaturen har sjunkit från 30 till 20 grader det senaste dygnet och stundtals har det regnat ordentligt. Så vi ligger pall här. Vi har ingen brådska. Vi är ju pensionärer bägge två och styr vår tid själva.
Stintino är en liten f.d. fiskeby som i dag omvandlats till mer turistisk verksamhet. Men karaktären på byn känns ursprunglig och trivsam. Hamnen är försedd med en kraftig vågbrytare och där har man skapat plats för sådana som oss. Vi är inte så många nu i september så gott om plats är det. Annars lär det vara precis som på alla andra marinor under semestertid, dvs proppfullt och krav på förhandsbokning.
Vi har haft lite underhållning av en fågel som är som en korsning mellan skarv och lom. Den simmar häftigt fort under vattenytan och fångar småfisk. Vi hade den alldeles vid sidan av båten någon halvtimme och kunde följa den. Jag fick några bilder på den också. Dom kommer på hemsidan när vi kommer åt internetuppkoppling trådlöst. Mail kollar jag via telefonuppkoppling men det är väldigt dyrt, det har vi bittert fått erfara, att lägga ut bilder på hemsidan den vägen. 2001 fick vi en telefonräkning som var 5-siffrig…..
Livet rullar på i lugn takt. Snart ska vi dock ta skuttet över till italienska fastlandet. Det blir en segling på ett dygn. Korsika och Elba får vi ta något annat år. Dom lär ligga kvar.
Kapten