Resebrev 49

Vathi, Ithaka, 090617

Nu är vi, efter två dygn, riktigt hemma här. Vi hittar till speceriaffären, grönsaksaffären, brödaffären, slaktarbutiken, båtbutiken, spritbutiken och snabbframkallningsbutiken. Dessutom börjar vi känna igen folk på gatorna i den lilla staden Vathi, som är huvudort på Ithaka. Varje eftermiddag vid 16-tiden drar vinden på ordentligt från NW och ger ström till batterierna tack vare vindgeneratorn.

Vi känner oss hemma, som så många gånger förr efter ett par dygn i en ny stad i världen. Det finns säkert 50 tavernor här. Mest tomma på dagen, men kvällstid kan vi höra glammet ut till oss där vi ligger mitt i hamnbassängen på eget ankare.

Vi ser kustbevakningens hus 100 m om babord. Ingen aktivitet där. Enligt förordningarna ska vi anmäla oss där och få stämpel i vårt tjusiga cruising permit. Enligt råden från alla andra seglare har vi inte gått dit ……. Nu är det bara tre veckor till dess vi sitter på planet till Sverige. Tids nog är vi där, men fram till dess ska vi fortsätta vår lugna odyssé här i Ioniska havet och upptäcka nya vikar med kristallklart vatten. …..

Så en liten fundering: I Italien hade 95% av alla motorcyklister hjälm. I Grekland har vi sett 1 (en) person med hjälm, och vi har varit här i en månad nu. Oftast ser vi hela familjen på motorcykeln. Minstingen framför föraren, sen nästminstingen bakom och ibland mamma bakom den på 1 (en) motorcykel. Klädda i shorts, t-shirt och inget annat. Undrar hur statistiken ser ut i Grekland …..

Midsommarafton 2009.
Ligger för ankare i en vik med 4 svenska båtar. I går firade vi tillsammans midsommarafton. I stället för att dansa kring majstången tog vi en halvmilavandring på ön Meganisi. Genom flera byar, så grekiska man bara kan tänka sig. Svartklädda gummor satt i skuggan och pratade över gatan med nästa gumma. Vi sa ”kalimera” när vi passerade och fick glada svar tillbaka. Tilläggas ska att ön Meganisi är mycket kuperad. Svettdrivande backar. När vi anländer till en större by/stad intar vi alla nio ett bord på en taverna och den första ”Mythos” (lokala ölet) slinker ner snabbt. Sen blir det en lätt lunch innan vi vandrar hem igen på slingrande, backiga vägar.

Aftonen tillbringas med medhavt ombord på Chesnock. Och det blir en riktig midsommarkväll! Vishäfte, nytillverkat av Carsten och Imbi, sill och nubbe. Förutom dom var där Apostrof (Sören och Eivor) samt La Barca ( Thomas, Eva och Lena). Mycket trevlig afton och många tack framför allt till Chesnock och Apostrof som var initiativtagare. ……

Nu har vi lite mer än 2 veckor kvar på årets första odyssée. Tankarna börjar gå kring vad ska vi ta med hem och vad behöver vi ta med oss ner om ett par månader igen. Men dessförinnan ska vi vänta ut lite kuling, gå till ytterligare en ö, Kefallonia, som en svensk båt vi mötte lovordade. Det är inga avstånd här. Från ankarplatsen här i viken är det 19 Nm till den nordligaste hamnen på Kefallonia.

Sitter här och funderar över de månader som varit.
Fantastiska!
Joniska övärlden är vacker, mängder av skyddade vikar och massor av trevliga byar att promenera i, för att inte prata om bergen ....... Svettiga, men det här landskapet är fantastiskt. Vore det inte för SailingHoliday.com skulle allt vara perfekt!

SailingHoliday är ett charterföretag som tar ut ovana engelsmän i 32-fotare och försöker parkera dom i varenda bukt vi varit i. Det är lite show på eftermiddagarna, men det är lite oroväckande när vinden drar i på morgonsidan. Sitter deras ankare????!!!

Nåja, nu har vi en vecka drygt kvar till dess vi flyger hem. Det känns konstigt .........

Men vi kommer ner till båten igen i början av september och tar ett par månaders fortsatt eskapad genom de Ioniska öarna, som har fångat våra hjärtan.

Kapten