Mars 2012

Sammanfattning av slutet på 2011

Vi tuffar västerut, långsamt, via Menorca och Mallorca. Träffar Aguila och har trevliga stunder tillsammans. Går tillsammans via Formentera till Torrevieja, där Aguila slår i spikarna för vintern. Själva går vi vidare via Gibraltar mot Portugal.

Citerar det sista resebrevet från 2011:

Vi ligger ankrade innanför ön Culatra i sydöstra hörnet av Portugal. Kom hit i går och hade tänkt gå vidare till vinterhamnen i Lagos som i dag. Men ihållande E-vind drog upp ordentlig sjö utanför breakwater. Vi kan se skummande sjöar utanför.
Vi mailar varvet vi ska till, via kortvågsradion, att det dröjer nog ett eller annat dygn ytterligare innan vi kommer. Att ha tid är viktigt och lugnande för själen. Inte rusa genom livet och gå ut i obehagligheter, nej! Men nu är det snart slut på den här säsongen. Vi har lämnat Medelhavet i går, och är nu ute i Atlanten igen. 3½ år sedan vi var här senast. Det är lite melankoli i känslorna även om vi blivit skinnade i alla marinor under åren som gått.
Vägen hit, i förrgår och natten till i går, från Gibraltar, hade en del intressanta upplevelser. Först total tjocka i Gibraltar Bay. Navigerar mellan ankrade fartyg på radar, AIS och sjökortsprogram på datorn. Försiktigt. Sen lättar det längs kusten mot Tarifa, där Gibraltar Strait tar slut. Skönt, tänker vi, nu får vi en lugn natt …
Men icke!
Tjockan kommer i vågor hela natten nästan. Instrumentnavigation. Och ett vakande öga genom vindrutan för att se ljus från andra fartyg. Men bleke! I vanlig ordning går Arctic Fox för motor genom natten. Dieseln var för övrigt den billigaste vi köpt när vi bunkrade i Gibraltar. 533 liter för 420£. Och pundet står i 10.50 SEK. Eftersom vi tankade mer än 500 liter fick vi rabatt!! När vi rundat Cape Trafalgar med alla grundbankar utanför tar vi kurs rakt mot Culatra där vi nu ligger. Timme efter timme i svarta natten, med dimma omkring, men med stjärnor och måne rakt över oss.
Då, plötsligt, startar en ”saftblandare” ett par hundra meter framför oss. Jag slår av autopiloten och väjer 50 grader åt babord eftersom jag uppfattade att detta föremål rörde sig ostvart. ”Saftblandaren” passerade om styrbord. Inga ekon på radarn. Jag går tillbaka på kurs och får ett eko om babord, ganska nära. Ytterligare en ”saftblandare”! Ekot försvinner, men saftblandaren fortsätter ganska nära om babord.
Två ubåtar!!
När jag står med kikaren och kollar bäring hör jag på VHF ch 16: ”Sailingboat …. Good maneuvre ….. Fast maneuvre!” Tack för det, och tack för att ni hade slagit på någon form av ljus!! Till historien hör att på sjökorten finns det markerat: Submarine exercise area.

Ja, allt gick bra och nu ligger vi och väntar på att sjön ska lägga sig lite. Då går vi till Lagos och lyfter upp båten för vintern.

Kapten