Som ni ser finns det mycket att berätta om från det enahanda livet på havet. Jag har ju t.ex. inte nämnt nätterna, myriader av stjärnor, en liten månskära, som ligger som en vagga (det var fullmåne när vi startade, då blev det aldrig riktigt mörkt på natten), Karlavagnen upp och ner, ett plötsligt mörkt moln, kallas squall, som ger ökad vind och/eller regn osv. Igår kväll, i beckmörkret, passerades vi av ett jättestort kryssningsfartyg, upplyst som en cirkus, på bara 2 km avstånd. Det låter kanske mycket, men på det oändligt stora havet kändes det som om dom strök förbi oss. Vi ropade upp på VHF och frågade om dom såg oss. Jodå, det gjorde dom. Sedan såg jag ljusen från fartyget en timme till innan dom försvann under horisonten. Annars är det mycket ovanligt att se någon annan båt, det är många dagar sedan sist. Men nu börjar vi ju närma oss målet, så nu får vi räkna med att börja se andra båtar igen.-----(Jag gjorde en liten paus i skrivandet för det kom just en regn-squall över oss. När man sitter och torkar svetten med en handduk är det skönt att gå ut och få en liten dusch uppifrån!)
Tillbaka till början: jag kan tydligen hålla på hur länge som helst och berätta om livet ombord, men för det första: vem är intresserad? Och för det andra: jag vet att ni inte har tid att läsa så långa epistlar!
Alltså avslutningsvis: jag önskar att ni alla får / har haft en riktigt skön julhelg och Ett Gott Nytt År!
Och snälla, glada, tacksamma kunder i lagom mängd….
Många varma hälsningar och kramar från Gunilla
Redare Gunilla