Resebrev 3, 010721

Löder fast likströmsbrygga i vindgeneratorn

Efter Fraserburgh sitter Ulla ensam på vakt. Tord och Gunilla tar skönhetssömn och Anders skriver resebrev nr 2. Ulla säger: "Jag ser ett stort djur som blåser och en stor fena …." Ingen reagerar, så Ulla var ensam om att ha siktat en val!

Strax före Nairn siktar Tord en golfbana!

Inverness Firth, fjorden öster om Inverness, är inte speciellt djup. När ekolodet pendlar mellan 3 och 4 meter och man har 10 m/s i häcken blir det viktigt att pricka bojarna! Anropar Caledonian Canal vid rapportpunkten före hängbron. Får besked att vi är för sena för att gå in i kväll. Går till Longmans Marina, som jag inte vill rekommendera, men det är skyddat. Träffar "Rimpoche" från Österskär, Tunaviken, som kommer in strax efter oss.

Pub-besök på aftonen med lokalt, skotskt kapell. Det blev en riktig höjdarbörjan på våra veckor i Skottland. Vi gick hem i tid. Det gjorde inte danskarna på Rosaline …. Dom vaknade inte i tid för första slussning in i kanalen!

Slussar in i Clachnaharry Sea Lock strax före 09.00.

Innan vi kommer fram till slussen har vi tumlare som tar sitt morgonmål omkring oss. Ett tiotal dansar omkring oss alldeles utanför. Vi går upp en sluss till och sen tar vi mycket tidig natthamn i Seaport Marina för att tvätta, duscha, vila ut och må gott.

Har kontakt med Jamie på Caley Marina. Han har fått tag på likriktarbryggor till vindgeneratorn. Hämtar dem i morgon när vi passerar.

Vi upptäcker snabbt att skotsk öl är inte speciellt upphetsande!

Caledonian Canal är värd ett besök! Att gå med båt genom ett fjällandskap, med Göta Kanal-karaktär på kanalen och oerhört vänliga och professionella slussvakter. Urquhart Castle, Ben Nevis, Invermorriston Castle, Invergarry Castle, m.fl., m.fl.

Sitter nu med sealock i Corpach , sista slussen, framför oss och kommer att få slussa ut om ett par timmar när tidvattnet kommer in igen. Målet för dagen är Oban, en stad ut i övärlden.

I går, i Fort Augustus, spelade Tord golf med båtvännen Bertil på Rimpoche. Ulla och Gunilla tog en promenad med damerna på samma båt och Anders sorterade sjökort och planerade fortsatt färd.

Vindgeneratorn är på plats med ny liktiktarbrygga, men fungerar trots det inte. Vi blir tvungna att skicka den till fabriken här i Storbritannien för att få den juste igen. Ett par dagars väntan (hoppas vi räcker).

Efter fyra dagar på kanalen är vi nu experter på att slussa både upp och ner. Tack och lov för ankarspelet. Utan det hade vi aldrig orkat hålla 25 ton båt när vi slussar upp. Efter misstagen i första slussarna utvecklades en suverän teknik med block och ankarspel som gjorde livet riktigt trevligt. Nerslussning är en barnlek. Då bara sjunker man och släpper ut på tamparna. I en sluss ner började plötsligt skepparn på en NyZeeländsk båt att spela munspel till allas glädje.

Vi är nu på väg ut på Atlanten igen med allt vad det innebär. Här uppe är det inte bara sydvästliga vindar och kuling utan dessutom tidvattenströmmar genom smala sund. Strömmen kan gå upp till 8 knop. Maxfart för Arctic Fox är c:a 8 knop ….

Vi har det mycket fint. Hoppas detsamma gäller er alla!

 

Besättningen på Arctic Fox

http://www.arctic-fox.nu