Resebrev nr 58d 2002-04-13Position: 16°23,1N 68°14,2W, på väg mot Dom.Rep.
Ett dygn kvar till Boca Chica. Ingen vind. Vi bränner diesel för fullt och räknar på hur länge det räcker. Vi har c:a 200 l kvar i motortankarna. Vi drar 1-1,4 l/M. 150M x 1 går bra, men 150M x 1,4 går inte så bra. Så får vi inte vind under den resterande färden måste vi återigen dra slang genom båten och pumpa över från främre tanken. Det står på långa listan att koppla ihop den tanken via en pump med de aktre tankarna, men det hela är fortfarande på projekteringsstadiet.
Vi får information via amatörradio från "Gustav", att det tydligen varit kraftiga oroligheter i Venezuela dagarna efter det vi lämnade Porlamar. Avsatt president och människor dödade i Caracas. Vi visste om att det var utlyst en generalstrejk, så vi var glada över vår timing. Vi fick allt gjort, allt inköpt och var utklarerade innan det hela började. Men att det skulle gå så långt som Gustav berättade anade vi inte.
Hoppas inte dominikanarna har liknande affärer för sig när vi kommer dit.....
På de långa nattpassen, när båten sköter sig själv, går funderingarna kring vilka förbättringar som ska till. Förutsatt att vi planerar längre färder i framtiden, förstås.
Bättre elförsörjning i form av ett separat dieselelverk. Kapten funderar för fullt på var det kan placeras. Hur stort är ett sådant dessutom? Hur mycket kostar det? Sannolikt mycket...
Lägre elförbrukning. Kylskåp och frys måste bytas till mer energisnåla dito. Det finns sådana som går på gasol, drivs av motorn eller som i dag, eldrivna. Så finns det kombinationer av driftmöjlighet.
Effektivare watermaker. Den nuvarande, som vi haft i båten mindre än ett år, producerar fortfarande bräckt vatten trots service. Så får det inte vara! Den har för liten kapacitet dessutom. En större och effektivare watermaker kostar så där 50-80.000 SEK och tar plats den med.
Vi har i dag 100% Porlamarvatten i stora vattentanken. Det är lätt brunfärgat, men drickbart intill de sista 100 litrarna. Vårt vatten från watermakern samlar vi i tomma köpevattenflaskor och använder till tvätt och disk. Dricksvatten tar vi enbart ur köpevattenflaskor. Vi hade 8 5-litersflaskor vid start från Porlamar häromdagen.
Nu har vi varit ensamma sedan nästan två månader. Det kommer att bli precis 2 månader. Vi har inrättat oss för det, våra vanor är "tvåpersonersvanor". Och i vanlig ordning har vi svällt ut med våra tillhörigheter lite varstans i båten. Det blir med andra ord en vecka av städning och sakförflyttning i Boca Chica. Förskansen ska vara välkomnande för vår nya besättning’ som, om allting går som det ska, kommer att segla med ända till Irland/England
--------------
Vi satt och språkade i sittbrunnen, redaren och kapten, över något kallt en mulen, varm och rullande eftermiddag mitt å Caribiska sjön. Då får kapten en idé.
Vi har inte beskrivit livet ombord speciellt mycket.
Sagt och gjort.
Ett dygn till havs:
08.00 Nattpasset går av. Redaren gör frukost medan kapten ägnar sig åt Skandinaviska nätet, 8182 kHz, dvs rapporterar position och pratar med vänner på andra båtar. Den som haft sista nattpasset går sen och lägger sig och sover ett par timmar.
09.00 förutsatt att vi inte kör motor, lyssnar kapten och ibland pratar för att få väderinformation, förutsatt att det inte är han som sover, med nästa skandinaviska nät, 16546 kHz, och hör då båtar längre bort, bla Lorna som vid det här laget ligger på Galapagos.
Framåt förmiddagen funderar vi på om vi får segla i dag eller om den svaga NE-vinden ska bestå. Vi kommer nämligen knappt framåt mot den dyning som rullar utan 8 --10 m/s och det är det inte för ögonblicket. Men i alla fall. Vi rullar vidare för segel eller stor och motor och dagen kommer stilla över oss. Lite stök.
Lite disk. Lite städning och kontroll av allt på däck.
Redaren får fram dagboken och skriver. Kapten sitter vid datorn och skriver. En sömnstund för den som gått på 08.00.
12.00 serveras en drink i sittbrunnen om förhållandena så medger.
12.30 ungefär dukas lunch fram, dvs smörgåspålägg och bröd och en öl till det placeras i diskhon där vi krampaktigt försöker skapa en läcker lunch i rullandet.
Så inträffar eftermiddagen, ofta med uppklarnande och varmt som bara den. Sittbrunnen befolkas av hela besättningen. Ibland en kort dusch för att svalka kroppen.
Läsa, skriva, prata, titta på havet. Vid enstaka tillfällen har vi besök av några delfiner, brunsulor och havssulor. Tomt för övrigt. Nej, en och annan flygfisk tittar också upp.
Båten går vidare antingen för motor och autopilot eller för segel och vindroder.
18.00 c:a blir det middag. Till havs serveras den i skål och serveras direkt från spisen. Middagen intas oftast i styrhytten med halkunderlägg under skål och bestick. Solnedgång, oftast vacker vare sig det är klart eller squalligt vid västra horisonten.
19.00 börjar första nattpasset. 2 eller 3 timmar långt beroende på dagshumör hos besättningen. Den som har frivakt går gärna till sängs och önskar att den andra aldrig ska vilja bli avlöst!
Solen har gått ner och stjärnhimlen börjar vakna till.
Först Aftonstjärnan i väster
Aftonstjärnan så här års i Karibien är Venus, som nu lyser starkast på himlen. Just nu när månen är ny syns även Mars, Saturnus och Jupiter mycket tydligt. De ligger som ett pärlband (som börjar faktiskt med Merkurius som lyser starkt, men ändå bara kan anas precis efter solnedgången eftersom den ligger så nära solen) från längt nere i väster till Jupiter nästan ända uppe i zenit.
webmasters anm.
sen resten av Vintergatan gnistrande.
20.00 är det dags för kapten att ta ner väderfax från Miami. Vare sig han har frivakt eller ej.
21 eller 22 är det vaktbyte. Den som då haft frivakt känner sig som om man vaknar ur nirvana. Eller som om någon har stoppat i mig en sömntablett och sedan kräver att jag ska vara vaken!
Så har verkligen natten inträffat. Vi har just nu ingen måne, så himlen är som ett enda gnistrande stjärnhav. (det sitter en mycket avundsjuk webmaster hemma på kontoret!) Och i vattnet, när man tittar ut på bogsvallet, gnistrar en annan stjärnhimmel, nämligen mareld. Lyser upp så att det vita skummet blir självlysande.
Vi har ett par 3-timmarspass till att avverka under natten. Den som går av tänder belysningen i pentryt och smyger in i akterskansen. Väcker den andra kärleksfullt och försiktigt, för vi vet ju båda hur svårt det är att komma tillbaka till verkligheten efter så kort sömn.
Sömnen, ja. Man drömmer ganska mycket. Båten kränger, det gnisslar och knakar, motorn kanske mullrar. Sömnen verkar vara i drömläge hela tiden.
02.00 är det dags för den bästa mottagningen av väderfax och då försöker kapten finnas på plats vid radio och datorer för att få ner 24-, 48- och 72-timmarsprognoser från Miami.
Gryning. Man sitter där uppe i styrhytten och försöker hitta på något att hålla sig vaken med.
Positionsbestämning och inskrivning i sjökortet. Det är lite kyligt, nära ner emot 24°C. Man tar på sig en T-shirt för att inte bli nerkyld. Vacker soluppgång vare sig det är alldeles klart eller squalligt längs östra horisonten.
07.50 Väcker den som har frivakt. Gör frukost. Och så börjar det ett nytt varv.
Ibland inträffar saker som bryter rutinerna.
Väderskiften, segelskiften, något ljud som uppstått och måste undersökas. Fartyg som närmar sig och måste hållas under uppsikt.
Men för det mesta är det tid att tänka, läsa, låta blicken vandra över himmel och hav medan Arctic Fox rullar vidare över den oändliga vattenytan.
Så ungefär tillbringar vi vår tid till havs.
Anders och Gunilla