Resebrev nr 60 2002-04-21Position: Sun Day Marina, Boca Chica, Republica Dominicana
Så har vi upplevt att posten har slut på frimärken! Det dröjer därför innan vi kan skicka vykort till någon därhemma ...... Tidigare har vi mött bensinstation utan bensin och bar utan öl (Tobago). Vi försöker föreställa oss hur det skulle vara om det hände hemma .....
Nu har vi som sagt flyttat in till marina. El och vatten var målet.
Men det tog två dagar för marinan att uppfylla alla löften. Och ganska upprörd skeppare (och redare) som skäller som en bandhund på bröderna som har marinan.
Först lovar den yngre brodern att komma ut till oss 8 på morgonen för att hjälpa oss in medan det är stilla. Inte kommer han! Framåt eftermiddagen får kapten tag i honom och då kommer vi överens om samma tid nästa morgon. Samt att han skulle låna oss en amerikansk stickkontakt så att vi kan få ström.
Inte kommer han! Framåt tiotiden far kapten in för andra gången och hittar lillebror (som är ganska stor) i trädgården. Och han lovar komma med en gång. Vi skjutsar ut honom till Arctic Fox och börjar den korta turen in mot marinan.
Så fastnar vi i sanden. Det är ganska så grunt, 7 fot så där och det är nätt och jämt att vi tar oss loss. Baxar runt båten och går in mot marinan i en annan vinkel. Och vi kommer in. Ligger som yttersta båt med peket praktiskt taget framme vid bardisken. Förtöjer. Frågar om kontakten och lillebror försvinner uppåt huset, kommer tillbaka med skräpkontakter och beklagar sig.
- "My brother went to bank. All keys with. Half hour, I promise."
Ok tycker kapten.
Tre timmar senare fortfarande ingen kontakt och det börjar koka lite lätt i kapten. Börjar bli skarp på rösten.
Sen kommer storebror, som en avbild av "Godfather". Inte ska vi få låna någon kontakt inte. Det får var och en hålla sig med själv.....
Att kapten sen tydliggör att lillebror lovat oss detta innebär att storebror skäller ut lillebror, lillebror ser ut som en skamsen 10-åring och kapten går till chandlern och införskaffar en kontakt för 2000 pesos, dvs 1200 SEK!
Ström har vi, men dyrköpt sådan. Och vatten fick vi nästa dag, men bara för att fylla tanken, inte tvätta av båten vilket vi ville. Detta vatten är odrickbart, så vi får i framtiden ta vatten ur köpevattenflaskor för att koka kaffe, borsta tänderna och dricka.
Så undersöker vi dieseltappen i en närbelägen marina och konstaterar att vi inte kommer in till den (troligtvis). Måste alltså gå in till Santo Domingo, 18M, när Per och Maria anlänt.
Lillebror har dock lovat att skjutsa oss till flygplatsen som ligger mellan Boca Chica och Santo Domingo för att hämta vår besättning. Får se vad det löftet håller för kvalitet.
Annars har vi det bra. Det börjar komma lite resfeber över oss. Vi stuvar och städar, reparerar och sorterar. Det som är kvar av stora förberedelser är just dieselinköp. Vi behöver så där 500 liter efter färden över The Caribean Sea.
Många bekanta båtar vänder också stäven mot Europa dessa dagar. Det är uppbrottsstämning i Caribien! I morgon, söndag 21/4, räknar Pekka på Corona AQ med att angöra Bermuda och förtöja i St Georges. Går allt som det ska för oss är vi där om mindre än två veckor. Och sen lämnar vi Caribien för den här gången. Bermuda ligger visserligen inte i tropikerna men räknas visst som en del av området i alla fall.
Det är dock ett tag kvar till dess och den tiden ska vi utnyttja.
Det här blir det sista resebrevet på ett tag. Nu är det de stora vattnen som väntar. Vi får se om Stockholm Radio klarar av att lyssna på oss någon gång under färden så att vi kan meddela oss med släkten.
Anders och Gunilla