Resebrev nr 61a 2002-04-26Position: Isla Saona, Republica Dominicana
På väg igen. Har gjort en motortur genom natten efter utklarering från Santo Domingo, huvudstaden i landet. En procedur som kräver sin egen lilla historia.....
Ankrar 03.30 vid en månbelyst sandstrand, kantad av höga palmer. Vi sover några timmar för att sedan ta ett dopp och ta hem väderfax för att kunna planera när vi bäst kan fortsätta färden mot Bermuda.
Per och Maria mönstrade på i Boca Chica för ett par dagar sedan. Kapten och redaren åkte till flygplatsen och hämtade ett par vinterbleka svenskar som snabbt antog den kokta kräftans färg.
Sen gick vi in till Santo Domingo för att bunkra diesel och lite färskvaror.
Santo Domingo är en mångmiljonstad. Genom staden flyter en flod som drar ut grumligt, gulbrunt vatten långt ut till havs. Vi går in och hittar marinan långt upp. Får direkt en plats med ström och vatten (ibland). Gör stan, som är en av Caribiens äldsta.
Columbus hus dominerar vår utsikt över floden. Gamla stan är fin, medan de nya stadsdelarna växlar mellan misär och modern lyx. Vi var inte så ledsna över att lämna den.
Utklarering. Ingen vet hur det ska gå till. Kapten och redaren tar en taxi till färjeterminalen och blir visade fram och tillbaka. Till slut kommer vi till "Migration". Där säger man att vi visst inte kan klarera ut i förväg. Vi måste förtöja med båten hos dom i det ögonblick vi är på väg att lämna landet.
Tillbaka med samma taxi.
Sen kommer Victor, en ung man som tagit som sin livsuppgift att tjäna pengar på att hjälpa hjälplösa långseglare.
Han övertygar kapten att gå med till "Commandante". Kapten förstår inte hur han kan tro att det skulle vara bättre, men följer med. 2 km i middagshettan längs kajerna i hamnen. Kommer till "Marina de Guerra", där el Commandante huserar. Får ett dokument utskrivet av en lägre tjänsteman. Väntar på el Commandante.....
El Commandante, iklädd pressad, veckfri, fläckfri, svettfri uniform med pistol vid höften, anländer, blir småningom medveten om kapten, iklädd opressad, veckig, fläckig och svettig T-shirt. Tar dokumentet och frågar, utan att skänka denna skitiga långseglare en blick, när vi avser att lämna Santo Domingo.
"A la quatro", blir svaret.
Då stoppar el commandante helt sonika det viktiga dokumentet i en pärm, säger till Victor utan att lyfta blicken: "Kom tillbaka då, med båten!"
Varpå vi vandrar tillbaka i hettan.
Betalar ut oss i marinan, tankar 165,5 US-gallons diesel (gånger 3,79 liter) och går ner till färjeterminalen där småbåtar har vissa svårigheter att förtöja, men det går.
Går upp till "Migration" för att bli utstämplade i passen. 7 personer diskuterar detta fall. Ingen verkar veta hur de ska göra. Men efter mycket pokulerande, en handskriven besättningslista och väntan får kapten passen med de viktiga stämplarna.
Sen över till Marina de Guerra, där el commandante naturligtvis inte finns på plats.
Mycket pokulerande. Efter en längre väntan tar en marinsoldat initiativ och vill ha 5 US$ för att sätta dit en stämpel. Kapten har enbart 20$-sedlar men är angelägen att komma iväg och det tar soldaten gärna emot utan att lämna växel naturligtvis.
Över till båten i en störtskur. Victor säger att vi måste tillbaka till Migration. Där vill ingen ta i oss. Går vidare ut på kajen. Och där, minsann, står tre myndiga män och vill ha 10US$ per person för stämpeln att ha rätt att lämna landet.
Kapten suckar, tar fram 40US$, väntar på stämplarna, får dem. Sen ska alla ombord visa sig så att myndigheten kan kontrollera att vi inte smugglar ut någon ur landet.
Kapten ber om 10 minuters respit innan vi lämnar kaj.
Myndighetsperson står kvar till dess vi är 50 meter ut från kaj och har kurs hamninloppet.
Pust!
Det kostade 60 US$ plus dyr taxiresa att få lämna Santo Domingo.
Och nu ligger vi på svaj vid en ö tillhörande D.R., utklarerade och alltså utan tillstånd att vistas i landet.
Tänk om Guardacostas kommer och vill se papperen.....
Besättningen badar, snorklar och simmar in till stranden. Vandrar länge. Verkar ganska nöjda med uppehållet.
Anders Gunilla
